En timme söder om vårt boende ligger en av sydvästkustens riktiga pärlor, Napels. Den relativt lilla kuststaden, som är den sydligaste större orten på västkusten, har tokrenoverats de senaste 20 åren. Det lilla vi såg av den var tipptopp. Det vill säga beachen (perfekt strand och bäst vattenkvalitet hittills)
och femte avenyn med sitt stora utbud av tjusiga butiker och trevliga restauranger och caféer. Husen nere vid strandkvarteren såg ut som nybyggda minislott. Skyltfönstren bjöd på gott om ögongodis, men priserna i butikerna var inget för en vanlig småbarnsfamilj på föräldraledighet! I en barnbutik hittade vi äntligen ett par snygga badshorts till Marcus som inte var överdimensionerade surfshorts, hurra! Så långt var allt gott och väl... tills jag (Märta) kastade ett öga på rea(!)priset och insåg att badbyxorna kostade över 500 kr och var av märket Armani. Marcus fick nöja sig med en billigare hipsterT-shirt och en målarbok denna gång.
Vi hade tänkt gå på restaurang denna kväll i Naples. Det vimlade av lyxrestauranger, framför en av dem stod två svarta Lambourghinis. – Vi går inte in där med tre trötta och sandiga barn, tänkte jag (Johan) och hittade till slut en irländsk restaurang med uteservering på huvudgatan. Det var en riktig nitlott tyvärr. Barnen tyckte att det var toppen men vuxenmaten var urkass. Lång väntan också. Vi skulle ha valt pizza eller burgare istället för a la carte. Jag borde ha lärt mig detta vid det här laget. "Pubmat på pub och finmat på finrestaurang". Men för första gången blev vi riktigt sugna och avundsjuka på de som kunde sitta utan barn och njuta av en god a la carte med gott vin.
onsdag 26 februari 2014
Äntligen hittar vi Cape-Ugglan!
Cape Corals hedersdjur är ugglan "the Burrowing Owl". Den ska finnas lite runt om i parker och trädgårdar här, men vi har inte sett något annat än vanliga örnar, papegojor, pelikaner och flamingos. Det finns till och med en "The Burrowing Owl Festival".
Idag hittade vi den äntligen där två exemplar satt och ruvade utanför tennisbanan i parken. Jag har alltid tyckt att det sett ut som att ugglor tittar på tennis med deras huvudrörelser och nu vet jag.
Idag hittade vi den äntligen där två exemplar satt och ruvade utanför tennisbanan i parken. Jag har alltid tyckt att det sett ut som att ugglor tittar på tennis med deras huvudrörelser och nu vet jag.
måndag 24 februari 2014
Vi lär oss dyka i poolen
Alla har pool här och det är nog en förutsättning för att klara det varma klimatet. På sommaren är det konstant över 30 grader. Idag är det behagligt 25°C i skuggan och 30°C i poolen som värms upp av solceller. Intressant att alla pooler är inbyggda med ett slags myggnät som också skyddar lite mot solen. Det ser ut som stora fågelburar och känns spontant märkligt. Det är som att vara ute men ändå inne. Praktiskt är det i alla fall. Inget skräp i poolen och under myggperioder kan man ändå vara ute. Borde funka bra i Sverige också. Märkligt att vi inte sett en enda mygga ännu, trots att vi bor så nära träskområdena.
Det är något visst med vatten och det verkar omöjligt att se sig mätt på poolen. På kvällarna tänder vi poolbelysningen, tänder lite stearinljus, grillar i den enorma gasolgrillen och bara sitter och njuter. För barnen är det som att bo i paradiset.
Det är något visst med vatten och det verkar omöjligt att se sig mätt på poolen. På kvällarna tänder vi poolbelysningen, tänder lite stearinljus, grillar i den enorma gasolgrillen och bara sitter och njuter. För barnen är det som att bo i paradiset.
lördag 22 februari 2014
Sanibel och Captiva Island
Om Fort Myers Beach är den packade partystranden så är Sanibel den motsatta. Nåväl, bilkön ut till den enda bron som leder till ön fick oss att tro att varje yta skulle vara upptagen av bilar. Men ön är större än man tror och man fick lite Ölandskänsla. Det karga ölandskapet med den låga vegetationen sätter sin prägel på naturupplevelsen. Här finns ingen bebyggelse eller kommers ute vid strandlinjen utan stränderna ligger fria och orörda och det är vackert! Det känns otillgängligt. Det finns bara några enstaka offentliga parkeringar och nedgångar till stranden, resten består av orörd natur och privat mark. Innan vi åkte hade vi hört talas om detta som ett snäcksamlarparadis och visst vimlade det av snäckor men de största snäckorna hittade vi i souvernirbutikerna.
Norra delen av Sanibel och det som övergår till Captiva Island består av enorma lyxvillor längs strandlinjen, men inte av den vräkiga typen med murar och torn. Nej här är det anspråkslösa entréer till fantastiska mansions (minislott) där man ser in till grannen, skogstomt och stig ner till stranden. Jag kan inte tänka mig ett läckrare ställe att bo på. Här bor visst många kändisar och miljardärer vintertid. I den småskaliga miljön och lantiskänslan kan man tydligen se dem bland vanliga locals på enklare men delikata hak. Vi blev tipsade om Bubble Room som är en blandning av leksaksmuseum och restaurang. Ett måste för barnfamiljen. Och det var verkligen en oförglömlig upplevelse. Maten var kanon och barnen hade hela tiden något nytt att förundra sig över. Vi hade tänkt hinna se solnedgången som ska vara fantastisk här, men med restaurangupplevelsen gick tiden fort och vips så var det mörkt. Med trötta barn, doggybag och fickorna fulla av snäckor körde vi hem till förorten igen. Sanibel var verkligen en underbar utflykt. Eftermiddagssolen på de öde stränderna där Amanda och Marcus sprang fritt har etsat sig fast på våra näthinnor, liksom de svävande rockorna och de lekande delfinerna. Toppbetyg!
Norra delen av Sanibel och det som övergår till Captiva Island består av enorma lyxvillor längs strandlinjen, men inte av den vräkiga typen med murar och torn. Nej här är det anspråkslösa entréer till fantastiska mansions (minislott) där man ser in till grannen, skogstomt och stig ner till stranden. Jag kan inte tänka mig ett läckrare ställe att bo på. Här bor visst många kändisar och miljardärer vintertid. I den småskaliga miljön och lantiskänslan kan man tydligen se dem bland vanliga locals på enklare men delikata hak. Vi blev tipsade om Bubble Room som är en blandning av leksaksmuseum och restaurang. Ett måste för barnfamiljen. Och det var verkligen en oförglömlig upplevelse. Maten var kanon och barnen hade hela tiden något nytt att förundra sig över. Vi hade tänkt hinna se solnedgången som ska vara fantastisk här, men med restaurangupplevelsen gick tiden fort och vips så var det mörkt. Med trötta barn, doggybag och fickorna fulla av snäckor körde vi hem till förorten igen. Sanibel var verkligen en underbar utflykt. Eftermiddagssolen på de öde stränderna där Amanda och Marcus sprang fritt har etsat sig fast på våra näthinnor, liksom de svävande rockorna och de lekande delfinerna. Toppbetyg!
torsdag 20 februari 2014
Fascinerad framför amerikansk TV
Jag känner mig nödgad att skriva ett litet annorlunda inlägg på bloggen idag. Jag (Johan) har suttit klistrad framför TV:n i en 2,5 timmars debatt mellan kreationistläran och evolutionsläran. Tydligen så har man infört kreationistläran i Kentucky och inrättat ett museum om kreationistläran där debatten hålls för fullsatta läktare. Kreationistläran är alltså tron på att Gud skapade världen för 6000 år sedan och att allt på jorden är skapat av Gud. Allt man behöver veta om världen står i Bibeln. Två mycket seriösa herrar presenterade pedagogiskt och noggrant respektive grundföresatser. Båda fick lika mycket tid för var sin presentation och sedan följde en noggrant tidsuppstyrd och saklig debatt. På slutet fick åskådarna ställa frågor och allt avslutades värdigt och utan att någon tappat humöret eller sagt något plumpt till varandra, inga personangrepp eller dåliga skämt heller.
Min första reaktion var att avfärda det hela. Men frågan visade sig vara riktigt allvarlig. Det handlar alltså om att kullkasta vetenskapens kanske främsta grundpelare, nämligen att man genom att studera det förflutna ska kunna förutsäga något om framtiden. Att man ska kunna få kunskap genom erfarenheter. Alltså att man kan klyva molekyler och förvänta sig att reaktionen ska bli lika nästa och nästa gång också. Kreationisterna hävdar att man inte kan veta någonting säkert, att alla utsagor om dåtid eller framtid bara är osäkra teorier. Teorierna kan visst fungera i vår värld, men Gud som är allsmäktig kan förändra detta när han behagar och det enda sättet att förstå meningen med allt är att studera Bibeln. Alla bevis med fossiler, stjärnors avstånd, årsringar i gamla träd mm avfärdas som något som skapats av Gud för 6000 år sedan, inte en dag senare. Dessutom skapades allt på 6 dagar. Kreationisterna avfärdar alltså kol-14-metoden som dateringsmetod. Det blir då väldigt svårt att argumentera. Den evolutionsvurmande vetenskapsmannen jobbade dock otroligt hårt och pedagogiskt för att överbevisa kreationisterna. Det var den absolut bästa presentationen av vad naturvetenskap är och vad den är bra för, som jag sett. Ändå, ändå, ändå, lyckades han inte rubba den ståndaktige kreationisten en tum. Detta är det som är riktigt oroande och märkligt tycker jag. Om USA överger nyfikenheten inom naturvetenskapen och nöjer sig mig det som står i Bibeln finns stora risker att hela det amerikanska samhället utkonkurreras av andra nationer. Om skolbarnen inte får lära sig "orsak-samband", hur blir det då med nya innovationer och utveckling. – Men är det det som livet går ut på, frågar sig kreationisten. Debatten avslutades och de båda skakade hand som om båda var vinnare.
Mina reflektioner efter detta är framför allt två: 1. Ett sådant tv-program skulle aldrig visas eller produceras i Sverige, och absolut inte på den här nivån. Väl förberedda talar med talets gåva. Jag såg något tafatt försök om debatt med Jimmy Åkesson, men det var på dagisnivå retoriskt och pedagogiskt jämfört med detta. Nästa vecka ska de debatera huruvida USA är världens bästa land eller inte. 2. Tänk att detta finns överhuvudtaget och att det debatteras så seriöst. Detta är de stora frågorna och mycket står på spel. Hemma debatteras om skatterna ska höjas eller sänkas. Amerika är så mycket större, komplext och annorlunda än vad man kan fatta där hemma.
Oj, Nu sover Märta och om någon lyckats läsa så här långt så ber jag att få tacka och säga "Good night America, wherever you are"
För den nyfikne: http://www.youtube.com/watch?v=z6kgvhG3AkI
Min första reaktion var att avfärda det hela. Men frågan visade sig vara riktigt allvarlig. Det handlar alltså om att kullkasta vetenskapens kanske främsta grundpelare, nämligen att man genom att studera det förflutna ska kunna förutsäga något om framtiden. Att man ska kunna få kunskap genom erfarenheter. Alltså att man kan klyva molekyler och förvänta sig att reaktionen ska bli lika nästa och nästa gång också. Kreationisterna hävdar att man inte kan veta någonting säkert, att alla utsagor om dåtid eller framtid bara är osäkra teorier. Teorierna kan visst fungera i vår värld, men Gud som är allsmäktig kan förändra detta när han behagar och det enda sättet att förstå meningen med allt är att studera Bibeln. Alla bevis med fossiler, stjärnors avstånd, årsringar i gamla träd mm avfärdas som något som skapats av Gud för 6000 år sedan, inte en dag senare. Dessutom skapades allt på 6 dagar. Kreationisterna avfärdar alltså kol-14-metoden som dateringsmetod. Det blir då väldigt svårt att argumentera. Den evolutionsvurmande vetenskapsmannen jobbade dock otroligt hårt och pedagogiskt för att överbevisa kreationisterna. Det var den absolut bästa presentationen av vad naturvetenskap är och vad den är bra för, som jag sett. Ändå, ändå, ändå, lyckades han inte rubba den ståndaktige kreationisten en tum. Detta är det som är riktigt oroande och märkligt tycker jag. Om USA överger nyfikenheten inom naturvetenskapen och nöjer sig mig det som står i Bibeln finns stora risker att hela det amerikanska samhället utkonkurreras av andra nationer. Om skolbarnen inte får lära sig "orsak-samband", hur blir det då med nya innovationer och utveckling. – Men är det det som livet går ut på, frågar sig kreationisten. Debatten avslutades och de båda skakade hand som om båda var vinnare.
Mina reflektioner efter detta är framför allt två: 1. Ett sådant tv-program skulle aldrig visas eller produceras i Sverige, och absolut inte på den här nivån. Väl förberedda talar med talets gåva. Jag såg något tafatt försök om debatt med Jimmy Åkesson, men det var på dagisnivå retoriskt och pedagogiskt jämfört med detta. Nästa vecka ska de debatera huruvida USA är världens bästa land eller inte. 2. Tänk att detta finns överhuvudtaget och att det debatteras så seriöst. Detta är de stora frågorna och mycket står på spel. Hemma debatteras om skatterna ska höjas eller sänkas. Amerika är så mycket större, komplext och annorlunda än vad man kan fatta där hemma.
Oj, Nu sover Märta och om någon lyckats läsa så här långt så ber jag att få tacka och säga "Good night America, wherever you are"
För den nyfikne: http://www.youtube.com/watch?v=z6kgvhG3AkI
onsdag 19 februari 2014
Edison Festival of Light Grand Parade
Både Edison och H Ford hade sina sommarhus här nere i Fort Myers. Detta är man förstås mycket stolt över här och Edison har fått en två veckors ljusfestival i februari full med aktiviteter. Höjdpunkten och avslutningen är den stora paraden som verkar involvera de flesta här. Fort Myers är egentligen huvudorten som sitter ihop med det, idag större, Cape Coral. Det tar bara 20 minuter med bil från där vi bor.
Det lilla (historiska) centrumet bestående av två mysiga shoppinggator med restauranger och caféer, samt ett stort hamnområde är väldig trevligt. Hamnområdet hade inför festivalen gjorts om till festivalområde med musik, marknad och mat mat mat. Grillad alligator ser vi inte hemma så ofta. Annars var det ganska likt en marknad var som helst. Men om du lägger till ett löpningsevent, fyrverkerier och en större karneval så får du en bättre bild av denna tillställning. Graden av underhållning var alltså väldigt hög för alla åldrar. Jag (Johan) var grymt imponerad av banden på stora scenen som levererade amerikansk rock och country så felfritt, enkelt och bra att man var tvungen att ta en Budweiser extra.
Själva paraden var häftig. Vi kände oss väldigt amerikanska när vi stod och viftade åt alla som vinkade tillbaka. Man kan göra en hel massa sociopsykologiska reflektioner kring detta fenomen. Det är en tradition här i hjärtat av den amerikanska kulturen som sätter mycket på sin spets. Här gäller det att visa upp sig. Vare sig du är lokalpolitiker eller highschoolelev. Karnevalgrejen är ju bara rolig, men det där med paraderande skolbarn med uniform och gevär var inte lika kul att se. Att det tydligen (fick jag förklarat för mig) är tradition för highschoolelever att bära gevär i parader känns bara fel, fel, fel - och jag (Märta) blev upprörd långt in i lärarhjärtat. När sedan armén kom och sköt vilt omkring sig fick vi nog och åkte hem. Vad är det med dessa skjutgalna människor??!
Allt som allt var dock detta en höjdarutflykt och något utöver de klassiska turistutflykterna.
Det lilla (historiska) centrumet bestående av två mysiga shoppinggator med restauranger och caféer, samt ett stort hamnområde är väldig trevligt. Hamnområdet hade inför festivalen gjorts om till festivalområde med musik, marknad och mat mat mat. Grillad alligator ser vi inte hemma så ofta. Annars var det ganska likt en marknad var som helst. Men om du lägger till ett löpningsevent, fyrverkerier och en större karneval så får du en bättre bild av denna tillställning. Graden av underhållning var alltså väldigt hög för alla åldrar. Jag (Johan) var grymt imponerad av banden på stora scenen som levererade amerikansk rock och country så felfritt, enkelt och bra att man var tvungen att ta en Budweiser extra.
Själva paraden var häftig. Vi kände oss väldigt amerikanska när vi stod och viftade åt alla som vinkade tillbaka. Man kan göra en hel massa sociopsykologiska reflektioner kring detta fenomen. Det är en tradition här i hjärtat av den amerikanska kulturen som sätter mycket på sin spets. Här gäller det att visa upp sig. Vare sig du är lokalpolitiker eller highschoolelev. Karnevalgrejen är ju bara rolig, men det där med paraderande skolbarn med uniform och gevär var inte lika kul att se. Att det tydligen (fick jag förklarat för mig) är tradition för highschoolelever att bära gevär i parader känns bara fel, fel, fel - och jag (Märta) blev upprörd långt in i lärarhjärtat. När sedan armén kom och sköt vilt omkring sig fick vi nog och åkte hem. Vad är det med dessa skjutgalna människor??!
Allt som allt var dock detta en höjdarutflykt och något utöver de klassiska turistutflykterna.
söndag 16 februari 2014
Löprundan i Cape Coral
En skön sak med att vara föräldralediga samtidigt är att man kan turas om med barnen och få lite egentid. Med tanke på matkulturen här i landet behöver man röra på sig lite extra. Det behöver vi visserligen även i Sverige ;-) Tänk att det är snöslask hemma.
torsdag 13 februari 2014
Vi gillar förortslivet i Cape Coral
Nu har vi snart bott in oss här i huset och i Cape Coral. Detta gigantiska konstgjorda paradis för pensionärer och barnfamiljer. Hela landmassan här bestod tidigare av stora bondgårdar med massor av odlingsmark och, av slavar, grävda kanaler. Idag finns inte ett spår kvar av detta. Istället är det millimeterklippta gräsmattor, palmavenyer, pooler, parker och lyxvillor så långt ögat ser. I kanalerna glider båtar stora som hus fram och nere vid hamnområdena ser man folk som faktiskt ser ut att jobba en del. Här finns också ett litet men smakfullt urval restauranger och butiker. Man får ta bilen 10 minuter till närmsta stranden, men då kan man lika bra passa på att åka lite längre och besöka Fort Myers beach eller Sanibel Island, ca 30 min härifrån. Vi har inte varit på Sanibel ännu men gjorde ett besök på Fort Myers beach igår. Det var fantastiskt och kryllade av liv. Sanden på stranden var som vitt mjöl och vi såg vilda delfiner där vi badade. På vägen hem stannade vi vid en outlet. Jag måste säga att det kändes rätt överskattat. Visst kunde man köpa billiga Ralph Loren-tröjor och coola Crocs, men ärligt talat; vad är det för vits med det? Jag har heller en T-shirt på mig där det står Cape Coral. Vitsen med att köpa dyra märkeskläder är väl just att de är dyra, eller har jag missuppfattat något? Hursomhelst så kryllade det av köpsugna svenskar där så vi drog snabbt vidare till vår amerikanska förort.
Det åskade och regnade går natt så vi utforskade Cape Coral lite mer idag och hittade en jättefin park med tillhörande strövområde och lekplats. I morgon tar vi matsäck och tillbringar en heldag där. Där finns en naturstig i ett träsk där det såg ut att finnas alligatorer. Ingen vågade gå dit idag, men i morgon tar vi med oss våra Disneysvärd och pannkakor.
Det åskade och regnade går natt så vi utforskade Cape Coral lite mer idag och hittade en jättefin park med tillhörande strövområde och lekplats. I morgon tar vi matsäck och tillbringar en heldag där. Där finns en naturstig i ett träsk där det såg ut att finnas alligatorer. Ingen vågade gå dit idag, men i morgon tar vi med oss våra Disneysvärd och pannkakor.
måndag 10 februari 2014
Löjligt lyxigt boende i Cape Coral
Wow! Vi trodde inte våra ögon när vi körde upp på uppfarten till detta hyrhus. Vi tyckte standarden i Kissimmee var bra men det här är tio resor bättre! Vi hyr av två tyska pensionärer som haft hus här tidigare men nu investerat i sitt drömhus. Det var bara tre som hyrt huset innan oss så allt känns helt nytt. Lite läskigt att stövla in här med tre små barn, men efter att ha rensat lite på de nedre hyllorna känner vi oss nu lite lugnare. Här finns allt man behöver och mycket mer. Man får dock ta bilen till stranden, men poolen är fantastisk, grillen är stor och barnen är lyriska. När vi släckte för natten i vår jättesäng började vi asgarva när en stjärnhimmel plötsligt uppenbarade sig i taket.
söndag 9 februari 2014
Legoland Florida
Vi packar ihop vårt hyrda hus i Kissimmee och ger oss av tidigt för att stanna till på Legoland på väg till vårt nya hem på sydvästkusten. – Legoland finns ju i Danmark också, varför ska vi spendera en dag där här, sa jag först. Men Legoland var bättre än väntat. Eftersom det är lågsäsong hade vi stället nästan för oss själva. Vädret var mulet och lite regnigt så vattenlandet var stängt. Det gjorde oss ingenting.
Våra barn är av den mer försiktiga typen och kastar sig inte ut i berg-och-dalbanor eller vistas i trånga utrymmen med hög musik och skrämmande 3D-effekter. Därför var Legoland perfekt för oss. Här kunde vi avnjuta Starwars, LegoChima, Pirates of the Caribbean och annat kul på säkert avstånd och med glimten i ögat. Lego är fantastiskt! Marcus frågade mig 100 gånger om det verkligen var sant att allt var gjort av Lego, med ett tillgjort amerikanskt tonläge. "Oh, it's just awesome!!!"När han fick träffa Darth Vader visste lyckan inga gränser.
Amanda fick körkort efter en kort teorilektion och sedan en tur på en testbana. Jag själv imponerades mest av minilandet där de byggt upp miniatyrer av Floridas större städer, Cape Canaveral, Las Vegas, Washington, San Fransisco och New York. En halvdag räckte gott och med en kraftigt rabatterad entrébiljett åkte vi därifrån med ett brett leende på läpparna.
Våra barn är av den mer försiktiga typen och kastar sig inte ut i berg-och-dalbanor eller vistas i trånga utrymmen med hög musik och skrämmande 3D-effekter. Därför var Legoland perfekt för oss. Här kunde vi avnjuta Starwars, LegoChima, Pirates of the Caribbean och annat kul på säkert avstånd och med glimten i ögat. Lego är fantastiskt! Marcus frågade mig 100 gånger om det verkligen var sant att allt var gjort av Lego, med ett tillgjort amerikanskt tonläge. "Oh, it's just awesome!!!"När han fick träffa Darth Vader visste lyckan inga gränser.
Amanda fick körkort efter en kort teorilektion och sedan en tur på en testbana. Jag själv imponerades mest av minilandet där de byggt upp miniatyrer av Floridas större städer, Cape Canaveral, Las Vegas, Washington, San Fransisco och New York. En halvdag räckte gott och med en kraftigt rabatterad entrébiljett åkte vi därifrån med ett brett leende på läpparna.
Miami Beach i Lego-format
Märta och Darth Maul
lördag 8 februari 2014
En dag på Seaworld
Efter en vilodag tog vi oss an nästa stora äventyr,
Seaworld, igår. Till vår stora förvåning visade det sig att Seaworld var
betydligt lugnare och med en mer avslappnad atmosfär än i Magic Kingdom,
samtidigt som upplevelsen var större både för oss och för barnen. Under
förmiddagen kändes det som om vi hade parken för oss själva och vi kunde strosa
omkring och förundras över alla fantastiska djur – från vackra fiskar till
gigantiska Beluga-valar. Om de glesa publikleden berodde på att den stora
späckhuggarshowen var stängd eller på att vädret var mulet och kallt lämnar jag
osagt, men för vår del var det toppen! Det fanns något för hela familjen; Marcus
uppskattade piratshowen med sjölejon och uttrar, Malin gillade pingvinerna och
de färggranna fiskarna medan Amanda blev alldeles till sig över ett 360°
3D-äventyr med havssköldpaddor, hajar och sjökor. Johan och jag passade på att
åka Manta, en berg-och-dalbana där man hänger framstupa under själva banan och
som räknas till topp tio av Floridas åkattraktioner. Pulsen var hyfsat hög
efter den upplevelsen kan jag lova! Jag tycker att det häftigaste med Seaworld
(och det som skiljer det ifrån andra akvarier som jag har varit på) är att man
kommer så otroligt nära de stora djuren. Mitt möte med en gigantisk valross,
som på ett ganska våldsamt sätt gnuggade sitt enorma huvud med långa betar mot
min hand med endast en liten glasskiva emellan samtidigt som vi hade
ögonkontakt, var både mäktigt och faktiskt lite läskigt – tänk vilka otroliga
djur det finns!
onsdag 5 februari 2014
Disney World - wow!
Jag skriver detta vid poolen i Somerset Villas, Kissimmee, där vi bor en vecka i vårt första hyreshus. Idag vilar vi ut efter gårdagens äventyr – Disneyworlds Magic Kingdom. När jag tänker på det såhär en dag efter väcks bilderna till liv igen. Vilket ställe! Surrealistiskt, mytomspunnet, vackert, häftigt och jobbigt på samma gång. Förväntningarna var minst sagt höga. Hur många gånger har man inte sett det där sagoslottet som vinjett för olika Hollywoodproduktioner. Att stå där och titta på det i verkligheten är stort. Magic Kingdom är verkligen en orgie i prinsessor, sagor och nostalgi. Amerikanerna verkar onekligen smått besatta av idealiserade bilder av svunna tider, exotiska inslag och av sin egen masskultur. Det fanns några riktigt mäktiga upplevelser, men den största glädjen var helt klart Amandas när jag köpte en prinsessklänning som hon fick ha på sig direkt för att därefter gå på audiens hos Askungen och prinsessan Aurora (Törnrosa). Stort - minst sagt. Även Malin roade sig kungligt och skrek och skrattade åt alla robotdjur som vi passerade på vår resa genom en konstgjord amazonflod. Men svetten rann i de ringlande köerna och blodsockret gick ner fort. Tur att de sockrade våfflorna inte var långt borta! När vi till slut hittade bilen på parkeringen och var på väg hem infann sig en känsla av att ha bestigit berg. Disney World Magic Kingdom i början av februari var perfekt. Vi hade turen att besöka under lågsäsong. I mitten av mars kunde det ha varit en mardröm. Men det gör bara känslan av att ha varit där ännu bättre. Tips! ”Kill your darlings – eat when hungry – take your time”
/Johan
Vi är framme!
Efter en oväntat ”lätt” flygresa är vi äntligen framme i Florida! Jag vill ge Norwegians nya Dreamliner-plan 10 Jensen av 10 möjliga, med tanke på komfort för pris! Barnen uppskattade verkligen att ha en varsin dataskärm med ett stort utbud av filmer, spel m.m. Sedan gjorde det förstås sitt till att vi fick disponera sex säten istället för de fyra som vi faktiskt betalat för…
Till vår stora förvåning var det relativt lite folk på flygplatsen när vi kom fram vilket gjorde att vi kom igenom de rigorösa säkerhetskontrollerna snabbt. Det var tur med tanke på att Marcus, som hållit igång hela flygresan, blev rejält trött lagom till landning! Efter en natt på motell i Fort Lauderdale och en riktig pannkaksfrukost på en närliggande diner spenderar vi förmiddagen på stranden i Fort Lauderdale innan det är dags att ta bilen norrut mot Orlando-Kissimmee och vårt första stopp.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)